Björkö skola

På Björkö skola går elever i årskurs F-6. Skolan har sju klasser och här går cirka 140 elever. Fritidshemsverksamheten är integrerad i skolans lokaler och består av två avdelningar, lilla fritids och stora fritids.

Vår skola

Björkö skola är en F–6-skola med cirka 140 elever. Skolan har en klass per årskurs och två fritidshemsavdelningar.

Lilla fritids är för elever i förskoleklass och årskurs 1. Stora fritids är för elever i årskurs 2–5.

På skolan finns också en särskild undervisningsgrupp för elever som behöver undervisning i ett mindre sammanhang.

Personalen arbetar i arbetslag med fokus på elevernas lärande, trygghet och utveckling. Vi följer upp och utvecklar verksamheten genom vårt systematiska kvalitetsarbete.

Fysisk lärmiljö

Björkö skola är en nybyggd skola med välfungerande och fina lokaler. Skolgården ger goda förutsättningar för både aktiva raster samt lugnare aktiviteter vid bänkar som finns på skolgården. Några av bänkarna är placerade under ett skärmtak där eleverna kan pyssla eller liknande om de önskar detta.

På skolan finns det sju klassrum med tillhörande grupprum, det finns även en NO- sal utrustad med dragskåp, en hemkunskapssal, en ateljé som är kombinerad slöjdsal för textilslöjd och sal för bildundervisning samt en sal för trä- och metallslöjd och en idrottssal. Det finns vidare två fritidshemslokaler som består av två lokaler vardera, den ena lokalen är en studiehall som även används under skoltid.

På skolan har vi projektorer i varje klassrum samt ett skolbibliotek som även fungerar som kommunbibliotek.

Digital lärmiljö

Alla elever i årskurs 2-6 har en egen Chromebook som digitalt lärverktyg i undervisningen. Den digitala kompetensen bland personalen är hög och kommunen erbjuder fortlöpande utbildning i att använda digital teknik för att förnya, förenkla och förbättra undervisningen. Alla elever har tillgång till och arbetar med digitala verktyg för att möta utmaningar såväl i skolan som i framtiden med ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Våra lokaler är utrustade med projektorer.

Elevhälsa

Alla elever ska få det stöd de behöver för att utvecklas så långt som möjligt. När skolan ser att en elev kan behöva stöd ska skolan agera skyndsamt.

I första hand kan eleven få extra anpassningar i den ordinarie undervisningen. Det kan till exempel vara tydligare instruktioner, anpassade läromedel, digitala hjälpmedel, inläst material eller stöd i mindre sammanhang.

Om de extra anpassningarna inte räcker ska skolan utreda om eleven behöver särskilt stöd. Det gäller om det finns risk att eleven inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

Rektor ansvarar för att utredningen görs skyndsamt. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd beslutar rektor om ett åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammet står vilket stöd eleven ska få och hur stödet ska följas upp och utvärderas. Eleven och vårdnadshavare ska få möjlighet att vara delaktiga när åtgärdsprogrammet tas fram.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

I de klasser, där elever med behov av särskilt stöd eller extra anpassningar finns, är resurstilldelningen högre jämfört med de grupper som inte har samma behov, detta innebär två pedagoger en del av dagen.

Extra bemanning på rasttid finns för elever i behov av detta.

Upprättande av åtgärdsprogram för elever som behöver särskilt stöd sker efter beslut av rektor. Beslutet föregås av pedagogisk och/eller psykologutredning. På skolan finns också elever som behöver extra anpassningar.

Värdegrund

Värdegrundsarbetet är något som vi lägger stor vikt vid, vi arbetar aktivt kring att ge förutsättningar för goda relationer mellan både vuxna och mellan elever samt mellan vuxna och elever. Detta tydliggörs i vår Plan mot diskriminering där vi tillsammans har tagit fram mål och aktiviteter för detta arbete.

Diskriminering och kränkande behandling

Om personal på skolan får veta att en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling ska det anmälas. Rektor anmäler händelsen vidare till huvudmannen.

Skolan utreder vad som har hänt och gör de åtgärder som behövs för att kränkningen ska upphöra. Arbetet dokumenteras enligt kommunens rutiner.

Björkö skola har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen beskriver hur skolan arbetar förebyggande och hur skolan agerar när något händer.

Närvaro och frånvaro

Varje lärare närvaroregistrerar eleverna via Skola24. Vi följer kontinuerligt upp närvaron och mentor kontaktar vårdnadshavare vid oro kring frånvaro.

Närvaron följs upp på klassnivå genom en närvaroanalys och arbetslaget följer upp frånvaron varje månad. Mentors sammanställning lyfts av rektor på elevhälsomöten för vidare bedömning och fortsatt dialog med mentor och/eller vårdnadshavare.

Läs mer om arbetet med närvaro och frånvaro i grundskolan

Trygghet och studiero

Ett kontinuerligt arbete kring trygghet och arbetsro görs. På elevrådet finns trygghetsfrågor med på dagordningen. Vidare är trygghetsfrågor en återkommande punkt på arbetslagsmöten och morgonmöten på skolan.

Trygghetsteamet på Björkö skola träffas en gång i månaden. Trygghetsteamet består av en representant från respektive arbetslag, kurator samt rektor. Trygghetsteamets uppdrag är att vara länk mellan arbetslagen och hela skolan kring trygghetsfrågor. De planerar för de delar som uppmärksammats vid utvärderingen kring Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt koordinerar och sammanställer Björkö skolas trygghetsenkät.

Rastvärdar bär reflexvästar för att synas och för att skapa trygghet på skolgården.

Ett framgångsrikt och uppskattat elevsocialt arbete är faddergrupperna på skolan. I varje grupp finns elever från samtliga klasser. De återkommande faddergruppsaktiviteterna betyder mycket för elevernas trygghet, lärande och gemenskap.

Inflytande och delaktighet

Skolans målsättning är att planera undervisningen i samråd med eleverna så långt som möjligt. Elevernas möjligheter till inflytande över arbetssätt, innehåll och former ökar i takt med ålder och mognad.

På skolan finns ett elevråd där representanter från alla klasser deltar. Rektor organiserar arbetet kring elevrådet men elever från årskurs 6 är ordförande och elever från årskurs 5 är sekreterare. Elevråd hålls en gång i månaden och föregås av klassråd som sker en gång i veckan. En dagordning skickas ut till mentor en vecka före elevrådet så att de kan förarbeta aktuella punkter/frågor på dagordningen. Dagordningen utgår från elevernas frågor och förslag i klassråden med inslag av information från rektor eller annan personal men även ett fokus på värdegrundsfrågor.

En gång per termin sker ett matråd. Matrådet representeras av eleverna i elevrådet. På matrådet deltar kostansvarig personal, en pedagog och rektor.

Inflytande och samverkan sker även vid utvecklingssamtal och vid föräldramöten. Två gånger per termin har vi skolråd. Skolrådet representeras av två vårdnadshavare/klass. Skolråden är ett forum för dialog med vårdnadshavare och skolan kring skolan och verksamheten på en generell nivå.

Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner

Utvecklingssamtal planeras i Unikum, där pedagogen lägger in pedagogiska planeringar, kopplar dem till Lgr 22 och gör en kunskapsbedömning samt skriver skriftliga omdömen. En skriftlig individuell utvecklingsplan görs tillsammans med vårdnadshavare och elev vid utvecklingssamtalet på höstterminen. På vårterminens utvecklingssamtal utvärderas den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Formativ bedömning sker kontinuerligt under arbetets gång. Årskurs 6 har betygssatts både på höstterminen och på vårterminen. Vid utvecklingssamtalen används matris för kunskapskraven i Unikum, vilket ger en bild av var eleven befinner sig mot kunskapskraven.