Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Boendemiljö, buller och luftkvalitet

En bra boendemiljö är en viktig förutsättning för hur du mår. Inomhusmiljön kan bland annat påverkas av undermålig ventilation, nya bygg- och inredningsmaterial, radon, buller, lukt, fukt samt mögel.

Har du problem med boendemiljön ska du i första hand vända dig till din fastighetsägare eller till styrelsen i bostadsrättsföreningen där du bor. Fastighetsägaren har ansvar för underhåll och skötsel av fastigheten. Givetvis har även du som hyresgäst ett ansvar för att sköta din lägenhet och se till att du inte stör dina grannar.

Om problemet kvarstår trots att du gjort det du kan för att själv rätta till det och kontaktat fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningens styrelse, kan du kontakta kommunen.

Rökfria miljöer

För att skydda människor för passiv rökning finns det miljöer i Öckerö kommun där det enligt lag är förbjudet att röka.

Förbudet finns till för att skydda människor från att bli utsatta för farliga ämnen som orsakar hälsoproblem. Särskilt känsliga är barn och unga samt personer med astma, allergier eller annan överkänslighet. Alla ska kunna vistas i offentliga miljöer utan att utsättas för tobaksrök. Genom att respektera förbjudet bidrar du till en mer hälsosam miljö i Öckerö kommun.

Ny lagstiftning från 1 juli 2019

Den 1 juli 2019 börjar en ny lag om tobak och liknande produkter att gälla. Lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter ersätter Tobakslagen (1993:581) samt lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare (2017:425).

En av de stora förändringarna är att det införs flera nya områden utomhus där rökning blir förbjuden.

Mer information om nya lagstiftningen om tobak och liknande produkter hittar du på Folkhälsomyndighetens webbplats.länk till annan webbplats

  • Uteserveringar till restauranger och caféer.
  • Entréer till rökfria lokaler, exempelvis entréer till statliga och kommunala myndigheter, mataffärer, restauranger, järnvägsstationer och lokaler för hälso- och sjukvård. Förbudet gäller inte vid de personalentréer och varuintag som allmänheten inte har tillträde till.
  • Utomhusplatser för inrikes kollektivtrafik. Exempelvis perronger, busshållplatser och taxizoner.
  • Lekplatser dit allmänheten har tillträde.
  • Inhägnade platser avsedda för idrottsutövning. Om idrottsanläggningen används för andra aktiviteter och arrangemang som exempelvis konserter och mässor, omfattas även de av rökförbudet.
  • Lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem
  • Lokaler som är avsedda för hälso- och sjukvård
  • Lokaler som är avsedda för gemensamt bruk i bostäder och inrättningar med särskild service eller vård
  • På färdmedel i inrikes kollektivtrafik eller i lokaler och andra utrymmen som är avsedda att användas av den som reser med sådana färdmedel
  • I restauranger och på andra serveringsställen, utom när servering sker utomhus

Ansvar för att upprätthålla rökförbudet

Den som äger eller den som disponerar en lokal eller ett område utomhus är ansvarig för att röförbudet följs. Vid entréer har ägaren eller den som disponerar lokal eller utrymme innanför entrén ett ansvar för att rökförbudet hålls.

Det är normalt fastighetsägaren som ansvarar för entréer till köpcentrum och kontorskomplex.

Lekplatser, busshållplatser och andra utomhusområden för kollektivtrafik är ofta belägna på kommunal mark. I dessa fall är ofta kommunen ansvarig för att rökförbudet hålls.

Tillsynsmyndighet

Det är kommunen som har tillsyn över rökfria miljöer. Kommunen informerar i första hand om vad som krävs och har även möjligheter att utfärda förelägganden och förbud för att reglerna ska följas.

Asbest

Denna information är avsedd för dig som privatperson och som ska hantera asbest hemma. Yrkesmässig hantering av asbest regleras av Arbetsmiljöverket.

Asbest och dess hälsorisker

Asbest är ett samlingsnamn för olika kristalliserade mineral. Materialet har använts mycket i olika byggnadsmaterial som exempelvis i vägg- och takplattor, ventilationstrummor, eternitrör, värmepannor, kakelugnar, kakelfix och gummigolvmattor. Eternitplattor är en av de vanligaste produkterna innehållande asbest.

Asbest är i regel ofarligt så länge det ligger bundet i materialet. Det är när man på något sätt börjar röra runt i materialet vid t.ex. nedplockning, borrning, slipning eller liknande som det bildas ett asbestdamm. Damm innehållande asbestfibrer kan sväva i luften under lång tid eftersom de är mycket lätta och tunna. Det är farligt att andas in asbestfibrer då de kan komma in i lungorna och vidare in i kroppen och orsaka flera allvarliga lungsjukdomar t.ex. lungcancer och asbestos.
Användningen av asbest förbjöds 1976 och totalförbjöds 1982 men det kan fortfarande finnas i hus byggda innan 1977.

Som privatperson får du lov att hantera asbesthaltigt material från ditt eget hus, men du ska ha kunskap om riskerna och hur du undviker hälsorisker och olägenheter för omgivningen. Tänk på att inte utsätta grannar eller dig själv för damm. Anlitar du en entreprenör för hantering av asbest så kontrollera alltid att den du anlitar har rätt utbildning och tillstånd.
Vid demontering av eternitplattor ska dessa hanteras varsamt så att de inte går sönder. För att undvika damning kan du även vattenbegjuta plattorna. Använd dock inte högtryckstvätt eftersom det kan frigöra dammpartiklar. En fuktig asbestinnehållande massa kan bildas, samla upp denna i tätförslutande förpackning innan vattnet hinner avdunsta så undviker du damning. Lägg ut en presenning eller liknande, så blir det lättare att samla upp flisor, trasiga skivor m.m.

Det bästa sättet att skydda sig mot eventuella risker i samband med hantering av asbest är att anlita någon som har utbildning och tillstånd att utföra arbetet. Väljer du att utföra arbetet själv så rekommenderar vi att ändå följa arbetsmiljöverkets säkerhetsåtgärder. Vid nedplockning av eternitplattor utomhus innebär det bland annat att skivorna vattenbegjuts och tas ned så hela som möjligt och att halvmask med P3-filter och skyddskläder av engångstyp används.

Som fastighetsägare har du ett ansvar för allt avfall som uppkommer i samband med t.ex. rivning. Allt asbestinnehållande avfall räknas som farligt avfall. Det gäller både rivningsavfallet och den skyddsutrustning som du använt. Avfallet ska packas i tjock byggplast som försluts ordentligt. Sopsäckar räcker inte. Är det mindre mängder kan du själv köra det till Kärrsviks återvinningscentral som tar emot det för en mindre kostnad. Är det större volymer kan du hyra en sluten container från Kretsloppsenheten, Öckerö kommun. Du ska inte blanda asbestavfall med annat avfall t.ex. övrigt bygg- och rivningsavfall.

I avfallsförordningen (2001:1063) regleras hur asbestavfall ska hanteras. Yrkesmässig hantering av asbest regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest (AFS 2006:1).

Mer information om asbest hittar du på Arbetsmiljöverkets hemsida, se länk till höger.

Vill du hyra en container eller har frågor gällande ovanstående är du välkommen att kontakta Öckerö kommun på tel: 031-976200.

Ljudnivå och buller

Buller definieras som ett "icke önskvärt ljud". Hur känslig man är för olika ljud och vad man upplever som buller varierar från person till person. Buller kan härröra från trafik, fläktar och omgivande verksamheter eller grannar. Fasta installationer som till exempel värmepumpsanläggningar och ventilationsanläggningar kan ge upphov till lågfrekvent buller. Dessa ljud upplevs ofta som mer störande nattetid då andra ljud tystnat.

Höga ljudnivåer kan ge upphov till tillfälliga eller permanenta hörselskador. Men även lägre ljudnivåer i vardagen kan påverka oss negativt genom att vi blir trötta och får koncentrationssvårigheter eller störd sömn. En del buller måste vi acceptera, men vid återkommande störningar kan det vara befogat med åtgärder.

  • Prata gärna direkt med den som stör dig.
  • Störs du regelbundet och bor i flerbostadshus bör du även kontakta hyresvärden eller bostadsrättsföreningens styrelse och berätta om bullret. Det gäller även vid buller från fasta installationer t.ex. från ventilationsaggregat eller hiss. Om du inte tycker att du får hjälp där eller om ljudet kommer från en okänd bullerkälla kan du kontakta plan-, bygg- och miljöenheten.
  • Om du misstänker att ljudnivån är skadligt hög i någon offentlig lokal, t ex gym, diskotek, restauranger eller konserter vänder du dig till personalen. Om det inte blir bättre så kontaktar du plan-, bygg- och miljöenheten.
  • Observera att hög musik och annat oväsen som beror på att det är fest i "lägenheten bredvid" i allmänhet är en sak för polisen och inte för kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektörer.
  • Tänk på att det är alltid den som orsakar bullret som är ansvarig för att undersöka och minska störningarna.

Om du störs av trafikbuller ska du vända dig till plan-, bygg- och miljöenheten. För att bedöma vägtrafikbuller används ofta dataprogram som bygger på trafikräkningar där bl.a. tagit hänsyn till andelen tung trafik, mark och avstånd mellan hus och väg.

Gränsvärden och mätningar

Ljud är små tryckvariationer i luften. Vid mätning av ljudtrycket används den logaritmiska enheten decibel (dB).~0 dB motsvarar det lägsta en människa med normal hörsel kan höra.

Det finns riktvärden för buller som verksamhetsutövare bör rätta sig efter. Naturvårdsverket utfärdar riktvärden för till exempel vägtrafik och industrier. Det är däremot Socialstyrelsen som utfärdar riktvärden när det gäller buller inomhus och höga ljudnivåer.

Radon

Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som finns naturligt i berggrunden och i vissa byggnadsmaterial. Gasen luktar inte, syns inte och smakar ingenting. Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta. Kommunen är ett lågriskområde när det gäller markradon.

Nästan all mark innehåller radon som kan ge upphov till förhöjda halter inomhus. Andra källor är byggnadsmaterial eller dricksvatten (främst från bergborrade brunnar). Vilka åtgärder som är lämpliga för att sänka radonhalten inomhus beror på varifrån radonet kommer och på hur hög halt det är frågan om. Vanliga åtgärder är att installera en radonsug eller förbättra ventilationen.

Högst 200 Becquerel per kubikmeter luft (200 Bq/m3) för radon i inomhusluft, mätt som årsmedelvärde. Riktvärdet gäller för såväl befintliga som nybyggda bostäder, förskolor, skolor och andra allmänna lokaler.

Du kan mäta radon själv genom att beställa mätdosor och placera ut dem enligt instruktionerna som medföljer. Sedan skickar du in dem för analys. Dosor kan du beställa via kommunen för 492 kronor ex moms. Beställer du via kommunen får vi reda på radonsituationen i kommunen samt att vi rapporterar in resultatet till Boverket.
Dosor beställer du genom att kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektörer.  

Har du borrad brunn kan vattnet ge upphov till höga radonhalter i inomhusluften. Luften som finns i jorden har alltid hög radonhalt. Eftersom lufttrycket inomhus oftast är lägre än utomhus, sugs radonhaltig jordluft lätt in i huset, särskilt om marken är luftgenomsläpplig och husets grund är otät.

Om husets ventilation är dålig kan radon avges i sådana mängder att halten inomhus kan bli hög. Materialet är vanligast i flerfamiljshus och småhus byggda 1945-1965. De hus som har de högsta radonhalterna i inomhusluften har marken som huvudsaklig källa.

Ventilation

Ventilationen i flerbostadshus och i många verksamhetslokaler ska kontrolleras av en godkänd kontrollant med jämna mellanrum. Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) är till för att säkerställa ett bra inomhusklimat i byggnader. Du som byggnadens ägare ansvarar för att kontrollen blir gjord.

Hur ofta kontrollen ska göras beror på byggnadstyp och ventilation.

  • Förskolor, skolor, vårdlokaler och liknande, oavsett typ av ventilationssystem: vart tredje år
  • Flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med FT eller FTX-ventilation: vart tredje år
  • Flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med F, FX eller S-ventilation: vart sjätte år

Obligatorisk ventilationskontroll ska även göras då ett nytt ventilationssystem tas i bruk för första gången eller när ett befintligt ventilationssystem byggs om.

Förklaringar

F= frånluftsventilation, T= tilluftsventilation, X = värmeväxlare, S = självdragsventilation

Kategorin flerbostadshus, kontorbyggnader och liknande inrymmer även samlingslokaler, butiker, teatrar, biografer, idrottshallar, terminaler, museer, utställningshallar, hotell, garage samt industrins kontors- och personalutrymmen. En-och tvåbostadshus är undantagna från OVK.

Kontrollen utförs av en godkänd kontrollant som har riksbehörighet. Vid besiktningarna kontrollerar man bland annat att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet överensstämmer med de föreskrifter som gäller och att systemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden. Kontrollanten lämnar ett intyg om utförd kontroll till byggnadens ägare. Intyget ska sättas upp på synlig plats i byggnaden. Kontrollanten skickar in protokollet till byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden skickar ett bevis om genomförd besiktning till fastighetsägaren.

Under senare år har man börjat tala om "sjuka hus" när dåligt inomhusklimat orsakat hälsoproblem i byggnader. Idag vet man att detta till stor del beror på de hälsofarliga ämnen som avges från byggmaterial, mögel och allmänna luftföroreningar. Även höga fukthalter i själva byggnaden och i inneluften bidrar. För att säkerställa ett bra inomhusklimat i byggnader ska byggnadens ägare se till att ventilationen blir kontrollerad

Text

Publicerad den: 2019-03-27 12.53




Kontakt

Vänd dig till kommunservice oavsett vad din fråga eller ditt ärende gäller.

Öckerö kommunservice
Tel: 031-976200
E-post: kommun@ockero.se

Besöksadress
Sockenvägen 13
Öckerö

Postadress
Öckerö kommun
475 80 Öckerö