Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna grundas i alla människors lika värde. FN antog 1948 den universella deklarationen för mänskliga rättigheter Länk till annan webbplats. som satte starten för internationellt och nationellt arbete. Sedan dess har fler deklarationer tillkommit för att tillgodose och förtydliga rättigheter för bland annat barn, migranter, kvinnor och personer med funktionsnedsättningar.

Hur arbetar kommunen med mänskliga rättigheter?

Öckerö kommun som offentlig aktör har en viktig roll i att uppfylla de mänskliga rättigheterna. Kommunen har ansvar för att skydda och främja de rättigheter som berör social välfärd, grund- och gymnasieskola, förskola och äldreomsorg. Inom FN:s Agenda 2030 Länk till annan webbplats. ryms många av de mänskliga rättigheterna och just nu pågår ett arbete i Öckerö kommun för att se hur väl agendans mål stämmer överens med kommunens mål- och styrdokument.

HBTQ

HBTQ är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter. H:et och b:et handlar om sexuell läggning, alltså vem man har förmågan att bli kär i eller attraherad av. T:et handlar om hur man definierar och uttrycker sitt kön. Queer kan röra både sexuell läggning, könsidentitet, relationer och sexuell praktik men kan också vara ett uttryck för ett kritiskt förhållningssätt till rådande normer.

Vårt samhälle präglas av heteronormen, alltså föreställningen om att det mest självklara är att kvinnor blir kära i män och män blir kära i kvinnor. Det innebär att andra sexuella läggningar kan betraktas som ”avvikande”. Det gäller även personer vars könsidentitet eller könsuttryck inte stämmer med det förväntade.

Verksamhet fritid och kultur har HBTQ-certifierad verksamhet sedan våren 2019. Det innebär att alla medarbetare har genomgått en utbildning samt att verksamheten har tagit fram en handlingsplan. I handlingsplanen ingår bland annat att biblioteket, fritidsgården och idrottsanläggningarna flaggar med regnbågsflagga.

Nationella minoriteter

I Sverige finns det fem nationella minoritetsgrupper: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Flera av dessa språk innehåller i sin tur olika varianter som kan skilja sig mer eller mindre åt. Att tillhöra en nationell minoritet innebär vissa rättigheter, enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Det så kallade grundskyddet innebär bland annat att:

  • det allmänna har ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige
  • barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas
  • kommuner och andra myndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem
  • kommuner och andra myndigheter ska när det behövs informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter.

Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under en lång tid. Minoriteternas språk och kultur är en del av det svenska kulturarvet.

Senast uppdaterad:

Publicerad: