Misstanke om barn som far illa

En orosanmälan kan göras via telefon, möte, e-post eller brev. För att göra en skriftlig anmälan kan du använda dig av blanketten Orosanmälan till socialtjänsten. Länk till annan webbplats. Fyll i det du kan och skicka till socialtjänsten i kommunen där barnet är skrivet.

Vill du vara anonym när du ringer, kom ihåg att:

• Inte säga ditt namn
• Skydda ditt telefonnummer när du ringer
• Skydda din e-postadress, avsändaradress osv. om du skickar e-post eller brev.

Om du uppger ditt namn när du kontaktar oss och det du berättar leder till en orosanmälan, måste vi som jobbar registrera ditt namn. Säger du ditt namn kan du alltså inte vara anonym.
Ofta behöver en orosanmälan kompletteras vid ett senare tillfälle. Därför är det bästa om du lämnar ditt namn i kontakten med oss, så att vi kan återkomma med följdfrågor.

Som privatperson har du inte möjlighet att få återkoppling på din orosanmälan på grund av sekretessregler.

Akut skyddsbedömning

Din orosanmälan tas emot av en socialsekreterare som gör en akut skyddsbedömning samma dag orosanmälan kommit till socialkontoret. Syftet är att ta reda på om barnet eller ungdomen behöver omedelbart skydd.

Förhandsbedömning

Om den unga inte är i behov av akut hjälp påbörjar socialsekreteraren en så kallad förhandsbedömning för att undersöka om en utredning behöver inledas eller inte.

Under förhandsbedömningen kan socialsekreteraren kontakta anmälaren för kompletterande uppgifter. Socialsekreteraren kontaktar även barnet och vårdnadshavare för att informera och prata om.

Förhandsbedömningen ska vara klar inom 14 dagar. Inom 14 dagar ska alltså socialtjänsten beslutat om att antingen inleda eller inte leda utredning.

Utredning

Om vi behöver prata med andra än barnet och barnets vårdnadshavare för att kunna få en helhetsbild av barnets situation inleder vi en utredning. Barn och vårdnadshavare informeras om utredning inleds eller inte inleds.

Ibland måste socialtjänsten inleda utredning direkt, utan att göra en förhandsbedömning, till exempel då det gäller våld eller sexuella övergrepp

Syftet med utredningen är att socialtjänsten ska få en helhetsbild av familjens situation för att vid behov kunna erbjuda barnet och familjen stöd och hjälp.

Du som har anmälningsskyldighet enligt 14 kap. 1§ Socialtjänstlagen ska lämna in en skriftlig orosanmälan. Vid akuta situationer kan anmälan göras muntligt för att sedan bekräftas skriftligt.

Du har inte möjlighet att vara anonym i tjänsten. Vi kan ge återkoppling till en person med anmälningsskyldighet, men endast gällande om beslut tagits att inleda utredning, inte inleda utredning alternativt att utredning redan pågår.

Vid misstanke om våld eller sexuella övergrepp ska du som har anmälningsskyldighet inte informera vårdnadshavare om att en orosanmälan görs.

Barn far illa av:

• Fysisk misshandel - allt fysiskt våld mot barn samt alla former av kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn är enligt svensk lag förbjudet.
  
• Sexuella övergrepp - definitionen innefattar allt från våldtäkt till blottning eller att exponera barn för pornografi.
  
• Psykisk misshandel - att hota, skrämma, diskriminera, förlöjliga, strikt kontrollera eller isolera barnet.
  
• Försummelse - när barnets grundläggande behov inte tillgodoses. Det kan bero på brister i samhället eller att vårdnadshavare medvetet/omedvetet inte tillgodoser barnets behov av mat, skydd, kläder, sjukvård, utbildning, lek eller stimulans.
• Våld i hemmet - barn som bevittnar våld mellan familjemedlemmar (särskilt mellan vuxna) riskerar att drabbas av allvarliga psykiska och sociala konsekvenser både kort- och långsiktigt. Risken är även stor att barnet själv blir utsatt.
• Eget missbruk eller annat destruktivt beteende - barn med missbruk av t.ex. droger eller alkohol eller som begår brott.